Anna-Theresa Norlin

RSS
okt
14

Det här är förklaringen

Att vakna upp utanför sina egna breddgrader
Att leva innanför den linjära smärtans slag
Och tiden som alltid tickade men aldrig gick
mig opasserat förbi

Var dag krävde sitt blod
Var dag sina offer

Tredimensionellt tunnelseende och det här,
det här är förklaringen
till allt jag inte klarat
(att göra ogjort)

Men sen kom Du.

Min förklaring
min ursäkt
min känslomässiga paralys
dog och fick tröst där natten blir morgon

Jag är förevigt utsträckt till oigenkännelse för det dödliga.

 oktober 14th, 2015  
 annatheresa  
 Dikt  
   
 Kommentarer inaktiverade för Det här är förklaringen
okt
14

Må det blir en hel orkester.

.

I slutet på Juli 2014 fick jag förmånen att fota (tillsammans med Niklas Hägglund) dessa vackra människor som gifte sig. Fantastiskt (och HETT!) bröllop. Här är en liten dikt jag skrev (och läste upp.)

”Så står ni nu här.
En pärla till Maria och en dyrbar Niklas runt (ditt) finger och existens. Förenade från förorenade hala lösryckta löften om framtid och gränslöst liv.

Istället är ni nu här.

Iklädda evighet och tillit till varandras svagheter där allt som räknas är styrkan ni finner bakom era ryggar, utanför dörren, under sängen, och nära, väldigt nära, varandras örsnibbar.

Sluta inte hångla. Sluta inte äta kakor i sängen (men räkna inte varandras smulor och jämför dem inte!)

Gå på tivoli, åk karuseller tills ni storknar och ät sockervadd och drunkna i varandras sötma, och hångla lite mer.

Låt er färdas, och ta med så lite hårda kanter ni bara kan och ta istället vara på livsfrukten och låt den fylla era liv och ert färdmedel.

Gör revolt! Låt er kärlek till varandra levas istället för att stavas, men eftersom kärleken ändå ordas, TÄNJ bokstäverna och gör dem störrre och större (och vackrare) än avståndet mellan raderna.

Det här, är mitt hjärta för er. Ni är underbara. Må det bli en hel orkester av er.”

 oktober 14th, 2015  
 annatheresa  
 Bröllop, Dikt  
   
 Kommentarer inaktiverade för Må det blir en hel orkester.
okt
14

Om alla vägar

.

Jag kallar denna:

”Om alla vägar du tog för att nå
Då längtan efter dig försatte mig på flykt
bara för att landa i
hemkommen”

Och dagarna fortsatte att passera
en obemärkt brännmärkt
Men var det inte lite väl svalt
även för skärselden
tänkte jag och svalde flammor av brusten luft

Allt för att komma närmare
Tills jag till slut tappade mig i andras
himlar

Sprang runt i tomheten
rev ord och statyer från
Din himmel
Fann tillslut
Hemkommen i mig.

 oktober 14th, 2015  
 annatheresa  
 Dikt  
   
 Kommentarer inaktiverade för Om alla vägar
okt
13

Goddag dagen.

Goddag dagen.

Jag ser att du har svårt att glömma gårdagen
Jag känner ditt skrik och dina minnen
historien av våld som trängts i dig
alla upprepningar av mänsklig
ondska.

Goddag dagen.

Jag ser att du söker kärlek
Jag ser din längtan och ditt hopp
efter förändringens och nyskapelsens timma
den som rymmer mer än bara 24
ögonblick.

Goddag dagen.

Allt du tvingas se för mig ner på knä
i intensivt sökande efter allt smått
som aldrig fått näring att växa och längta
bortom bergen bortom höjderna bortom det vi i folkmun kallar
liv.

 oktober 13th, 2015  
 annatheresa  
 Bildspråk  
   
 0 Comment
Dec
17

Sa hon, del ett.

Detta är ett kort litet utdrag på en liten ”short story” jag skriver på.

Och hoppet har aldrig varit så uttalat inom mig som nu, sa hon.

Hon tittar på mig med blottat hjärta och nakna ögon då hon talar.
Det finns en styrka bakom hennes ord som helt saknar arrogans och stolthet.

Hoppet är heltäckande, förklarar hon. Ungefär som himlen, säger hon och gestikulerar frihet. Himmel, evighet och rymd omfamnar liksom hela jordklotet och allt liv här. De är materialistiskt obundna och oberoende av vår förståelse av dem. De bara är där. I tyst samexistens med oss.

Så är det med hoppet också. Hoppet är inte begränsat till en människas upplevelse av verklighet, utan hoppet är vår verklighet, säger hon leende.
Världen är omsluten av detta hopp.

Förstår du var jag vill komma? skrattar hon.
Nja, på ett ungefär, svarar jag lite ursäktande.

Okej, säger hon och föser bort sin kopp långt framför sig på bordet där vi sitter, som för att ha utrymme för att berätta.

Hoppet är källan ur vilken vi alla är ursprungna, men också dit vi alla återvänder då våra kroppar förbrukats.

Hoppet är barndomens livskraft, och att nå det oförställda och oförstörda barnets livskraft är något vi alla behöver, för där finner vi nyckeln som behövs för att göra oss fria från vuxenlivets tunga bördor.

Det låter som att du har en väldigt romantisk bild av vad barndomen innebär, säger jag skeptiskt och tittar åt sidan för att slippa möta hennes intensiva blick som vilar på mitt ansikte.

Nej, svarar hon snabbt och skyndar sig in i nästa mening.
Barndomen är långt ifrån lätt för människan. Varken för barnet själv, eller för den vuxne, som oftast möter sin egen barndom genom de barn hon nu gestaltar ny barndom åt.

Men jag skulle vilja säga att det inom varje barn, finns en direkt närkontakt till hopp, som är starkare ju yngre du är. Och ju färre skador du åsamkats, ju lättare kan hoppet behålla sin ursprungskraft i dig.

Fortsättning följer…

 december 17th, 2014  
 annatheresa  
 Okategoriserade, Stories, Storytelling  
   
 Kommentarer inaktiverade för Sa hon, del ett.
jul
16

Vargarna.

Och så sitter hon där igen. Där, där allting startade och slutade. I armarna på ingenting och allting och tiden
rinner ut genom stegen trots att hon vet. Evigheten väntar.

Imorgon kan allt bli nytt trots att igår, igår trängde allt gammalt igenom det nya. Sådär penetrerande störande och
hjärtat, hjärtat verkar inte vara tillräckligt mobilt för att hitta nya platser att slå sig ner. (mer…)

 juli 16th, 2014  
 annatheresa  
 Dikt, Storytelling  
   
 Kommentarer inaktiverade för Vargarna.
jun
20

Vamos a la playa

Till denna fantastiska dänga dansade ett litet barn på alkoholberikad midsommarfest. Kvällen var sen och flickan ville bli sedd och bekräftad. Och det fanns trots allt mer att vinna på glada fulla människor, än arga sådana. Bäst att göra vad som förväntas. Bli festens underhållning och (mer…)

 juni 20th, 2014  
 annatheresa  
 Okategoriserade  
   
 Kommentarer inaktiverade för Vamos a la playa
jan
26

Snöklumpar och ljus.

Jag tycker om träd. Mycket.
De kommunicerar en vacker och talande bild av livet. (mer…)

 januari 26th, 2014  
 annatheresa  
 Bildspråk, Okategoriserade  
   
 Kommentarer inaktiverade för Snöklumpar och ljus.
jun
07

Andas.

I en hög betongklump
våldtogs
hjärtat
skrattet
fastnade

i halsen.

Kom inte
närmare
håll om mig
tills du spricker

Blå morgon
inget nytt
under solen
samma
tjej
under täcket

Men nu.
Ny nu.

Pulsen
Leendet
Blicken

Ur min mun
flyger fåglar

(andas)

okontrollerat
men alltid
alltid
på väg
hem.

 juni 7th, 2013  
 annatheresa  
 Dikt, Okategoriserade, Utlämnat  
   
 0 Comment
Nov
03

Jag är en sån.

Jag är en sån

en sån som har många tankar om andras tankar och jag tänker till och med nu på vad du som läser tänker och försöker tänka fram vad jag ska tänka om det (mer…)

 november 3rd, 2012  
 annatheresa  
 Dikt, Okategoriserade  
   
 0 Comment